Man brukar skämta om att asiater uttalar L istället för R, ex ”vålulle med lis” och liknande men det är faktiskt full verklighet här i Thailand. Om jag till exempel vill ta en taxi till Warrarot Market i Chiang Mai kan man säga Warrarot Market fem gånger och de tittar på ig som jag är ett ufo. Säger jag däremot Wallalot Market säger de hoppa in och jag är där på fem minuter. Det är likadant i affären, frågar jag efter cream får jag ingen respons men säger man cleam springer tre personer och hämtar det åt mig.

När jag jobbade i thaiskola och undervisade barn i engelskt uttal uppstod en del problem och jag kan nu berätta varför de envisas med l-ljudet. Jag sa nämligen stRawbeRRy högt och tydligt och barnen skulle repetera, men innan barnen hann repetera hann min thailändska assistent säga StLawbeLLy och barnen sa, givetvis, stlawbelly. Jag försökte flera gånger men samma sak upprepade sig; jag sa ordet, assistenten slaktade ordet och barnen repeterade henne. Och enligt thailändska samhällsregler kunde jag absolut inte säga till henne att vara tyst för då skulle hon tappa ansiktet inför alla elever och jag hade kanske blivit av med jobbet.

Vissa ord i thailändskan är låneord från engelskan och de har alltså inget eget ord som till exempel morot=carrot. Det är bara det att ordet på thailändska är callot… Och ordet för broccoli är bloccoli, så nu har ni lärt en två thailändska ord :) Men kan ju lägga till att jag har sjukt svårt för vissa uttal i thailändskan, speciellt ett märkligt gng ljud som låter som om man har ett ägg i halsen...